Mickis

Jag har bestämt mig för att inte låta smärtan i kroppen hindra mig. Som min fina vän Jessie skrev så får jag göra det jag kan i min "pennkjol" och göra det bästa av situationen. Idag tar jag första steget mot att långsamt "komma i form" igen. När jag lämnat Frejski på föris gick jag ut och gick. 1,5 timme var jag och Selma ute och fick ihop 5,75 km. Jag hade bara lite ont i höfterna och på slutet hade jag ett sådant skönt lyckorus i kroppen så jag ville nästan springa, det gjorde jag såklart inte men fy fan vad skönt det kändes!!!! På torsdag ska jag träffa en tjej som heter Emelie, hon är pt och jobbar med post Natal träning och vi ska göra ett program med vibrationsträning som funkar med fogarna. Jag är taggad!!