Rädslor
Jag är en ganska orädd människa. Jag låter inte rädsla stoppa mig från att göra saker. Jag biter ihop, försöker glömma att jag är rädd och gör det ändå. Känslan man får när man klarar något man varit lite rädd för är fantastisk. Men sedan jag fick barn har det uppstått helt andra rädslor. Varje gång jag ser, hör eller läser om ett barn som är sjukt eller på något sätt far illa får jag en stor klump i magen och tänker på Freja. Tänk om hon skulle bli sjuk eller om något skulle hända henne. Samma sak när jag hör om en familj som splittras, då börjar jag gråta och tänker på min lilla familj. Aldrig får något hända den, men hur kan man veta? Jag hatar att jag tänker så, men helt plötsligt har man blivit så mycket mer sårbar, det är så mycket man kan förlora och det gör mig rädd.
Skrutt som bara inte kunde hålla sig vaken i hissen upp från garaget ❤️
Jag är så oerhört tacksam för min familj, min fina man, katterna och älskade lillskrutten, det bästa jag har!
Kommentarer
Postat av: Jessie
Det är så överväldigande att tänka på det som kan förloras. Men har man inget att förlora har man ju heller inget att leva för. Men jag förstår att du är rädd ibland <3
Trackback
