Mickis

Ja senast jag grät var i fredags morse när Tobbe skulle gå till jobbet. Som jag nämnt innan har jag inte mått så bra den senaste tiden och i fredags fick jag panik av tanken att vara ensam med Freja hela dagen när jag mådde som sämst så jag grät helt enkelt som ett litet barn för att jag inte ville att Tobbe skulle gå. Det beskriver mina låga stunder ganska bra, vardagssaker ger mig panik. Jag får panik över att vara ensam och tror att alla ska lämna mig, att jag ska bli ensam kvar i världen utan någon. Min psykolog berättade en gång för mig att min ångest är som en liten person som går in i mitt huvud och tänker tankar som jag inte alls har egentligen. Det är det bästa någon sagt till mig om ångest, det förklarar så mycket för mig och jag tänker ofta på de orden när jag mår så där dåligt, det är lite som en trygghet hur konstigt det än må låta!