Rosenskimrande
Bläsch! Jag läser gravidbloggar och undrar återigen varför. Livet verkar så perfekt för vissa att man vill spy. Man kan ju inte skriva om krämpor eller trötthet eller något annat än att livet är fantastiskt och att allt är så underbart rosenskimrande.
Själv kommer jag hem från jobbet med värkande rygg, värkande mage och en trötthet utan dess like. Att göra sig redo för sängen är liksom det enda rätta eftersom jag vet att jag kommer somna som en stock typ direkt efter middagen. Jag blir lite irriterad på lillis i magen för att hon gör mig orolig genom att ena dagen vara någon slags karatemästare för att sedan vara totalt stilla i två dagar. Det gör mig galen av oro!
Det är klart att det är underbart att känna sparkar och jag har det så himla bra med Tobbe å det är så spännande med alla förändringar i vårt liv, men det är fan inte rosenskimrande varje dag hela graviditeten :)
