Mors dag

Idag är det superkvinnornas dag, mammornas dag. Min andra i ordningen men i år har jag TVÅ små älsklingar. Jag har blivit firad med rosor och ett par jättefina syrenlila hörlurar, himla bra smak mina döttrar har. Nu ska jag lyssna på alla podcasts jag velat lyssna på men aldrig kommit till skott. 

Jag firade även min egen mamma med blommor, choklad och fika. Mysigt att bara hänga med min mamma och mina syskon ensam utan alla respektive och barn, Selma var såklart med men hon sov och Freja var på äventyr med sin pappa. 

Kvällen har jag spenderat med en gallskrikande Selma, så valde hon att fira sin mamma, genom att gå tillbaka till skrikfest. Jaja får nog räkna med bakslag. 

Nu börjar nedräkningen. På fredag går Tobbe på pappaledighet och vi ska vara hemma båda två hela sommaren. Trodde aldrig den här dagen skulle komma. Gud så mysigt vi ska ha. En hel sommar med min lilla familj innan stora tjejen Freja börjar på dagis den 12/8, gaaaah! Jag blir lite gråtmild av tänka på det, då är vår tid hemma slut för alltid. Det känns sjukt att jag inte ska vara med henne hela dagarna, det har jag ju varit sedan hon föddes. Min stora plutt. Hon kommer ju älska det, de vet jag! 




Vilken dag!

Trots ösregn och rusk har vi haft en fantastisk dag ute i skärgården på Urö med vad som känns som min andra familj. Vi har fikat och pratat och bara haft det mysigt. Grabbarna trotsade vädret och åkte ut med båten och fiskade. Tobbe kom hem med en gädda!


Moster Misan tog med sig Freja ut och busade i regnet. En dyngsur men ack så lycklig unge kom in och snodde hela skålen med chips. 
Selma har varit fantastisk! Legat i allas famnar och bara varit totalnöjd. Jag vågar inte ropa hej men både idag och igår har det varit som en helt ny bebis. Antingen hjälper det redan att jag inte äter mjölkprotein eller så vände det bara över en natt men som sagt jag vågar inte hoppas på något.

Efter en fantastisk middag var det trötta ungar i bilen. De somnade som två ljus och nu är vi hemma igen. Barnen sover och jag myser i soffan under en filt. En perfekt regning lördag!

På väg hem stod den här älgkalven på vägen och kollade läget.




Min solstråle

Efter en arg förmiddag fick jag äran att umgås med en solstråle på eftermiddagen. Alltså den ungen, hon är så förbaskat charmig när hon sätter den sidan till. Hon charmar sockorna av de flesta. Vi var i Täby centrum och hon gick själv i gångarna och sa hej hej till alla. På Apoteket charmade hon en man så totalt så han kunde inte låta bli att klappa henne på huvudet, det var däremot INTE OKEJ. Haha den blicken alltså :)
Hon får så mycket komplimanger den där tösen och jag kan ju inte förneka att hon typ är det sötaste som gått i ett par skor. Underbara Freja ❤️

Däremot har jag så många gånger undrat varför många inte kan ge ett litet leende till ett barn som kommer fram och pratar så glatt. Istället för att surt bara titta förbi dem. Vad säger det till barnen? Såg att Annika Leone skrivit om det här 

http://blogg.mama.nu/annikaleone/2015/05/28/varfor-halsar-inte-folk-pa-barn/



Mitt lilla vilddjur ❤️

Det blir aldrig som man tänkt sig

Det är en sak som är säker. Det blir aldrig som man tänkt sig med två små barn hemma. Det där med att planera, det kan man ju försöka och ibland får man till det men oftast inte. 
Från början hade vi tänkt försöka ta oss iväg på utflykt med öppna förskolan men den planen dog ganska fort med skrikande bebis. Då tänkte jag att vi skulle ta oss till Täby centrum och göra några ärenden och sen hem och sova middag, nixpix så blev det inte heller. Freja var på ett uruselt humör och ville gå och lägga sig redan vid 9.45 så ja, då blev det så. Nu sover en argis i sin säng och den andra argisen i min famn så nu sitter jag här, men jag måste säga att det är ganska skönt. Jag tvingas sitta i soffan och ta det lugnt för annat går inte Selma med på, en lugn förmiddag, det var inte igår.




Mjölkproteinallergi?

Idag fick jag nog och ringde min BVC-sköterska för att åtminstone få prata med någon och vi kom fram till att vi ska prova att utesluta mjölkprotein från min kost och se om det blir bättre med lilla magen. Nu skriker hon nämligen även i vagnen så snart har jag inga andra möjligheter än bärselen och min rygg börjar redan nu ta stryk fast hon inte är så tung ännu. 
Det här kanske kan låta själviskt men för mig känns det extremt jobbigt att behöva ta bort mjölkprotein ur min kost, nästan ogenomförbart. Men det är väl bara att ta sig igenom dessa två testveckor och se hur det går. 

Fångade henne på bild under en av de få nöjda stunderna ❤️

Jag älskar dig

Jag läste precis igenom mina senaste inlägg och blev deprimerad. Det är ju sanningen, min vardag just nu och vi har precis genomlidit ännu ett skrikpass på tre timmar. Nu deckade hon av utmattning och jag ska strax försöka lägga ned henne. Men idag har ändå varit en bra dag. Selma har varit jättenöjd nästan hela dagen. Suttit i sittern och kollat på mamma när hon diskade och legat vaken i vagnen och pratat med fjärilen och det väger upp så mycket. Jag älskar henne. Av hela mitt hjärta älskar jag den där lilla argisen med den intensiva blicken. Mina fina tjejer är de bästa som finns! Det får jag aldrig glömma.

Sen är jag så enormt lyckligt lottad som har så fina vänner som lyssnar, stöttar och kommer med kloka ord. Och att skriva här hjälper. Det är som min terapi. Kanske att någon läser och finner lite tröst i att de inte är ensamma...

Kram på er och håll tummarna för att vi får en bra natt 

Carro och jag i min säng på en fest för åtta år sedan... Det var tider det 

Bakom mina solglasögon

Bakom mina solglasögon rinner tårarna.


Idag satt jag i bilen med en gallskrikande bebis och kände mig urusel. Jag kan ärligt säga att jag övervägde att lämna henne i vägkanten och köra därifrån. Jag skäms över att skriva det men så kände jag just där och då. Slut som människa, mamma och utan någon som helst empati. Det är inte jag. Jag har tappat greppet. 

Klockan 04 började skrikandet. Vanka i vardagsrummet med bebis i Selet tills det blir hål i golvet och tårarna strömmandes ner för mina kinder. Till slut somnade hon och jag vågade inte ens försöka ta ur henne ur selen och lägga ned henne så jag la mig i sängen med henne på magen i Selet och sov så någon timme eller två. 
Vid 9-tiden tog tobbe båda barnen och gick ut på promenad, jag hann äta frukost i lugn och ro och ta en lång dusch men sekunden de slog igen dörren här hemma vaknade Selma och skrikandet började igen. Snacka om att känna sig otillräcklig. Inget duger. Ersättning, amning, gaser i magen, torr blöja, rena kläder, vagn, bil. Jag får nog bara acceptera läget, hon är en missnöjd bebis. 

Ursäkta mitt klagande men just nu är det jäkligt tufft!



Tack Astrid!

Jag såg igår att Pippi Långstrump fyller öh nu kommer jag inte ihåg hur mycket, 60 eller 70 år. I vilket fall som helst så är jag just nu enormt tacksam att Astrid Lindgren för 60 eller 70 år sedan skrev böckerna om Pippi och sedan gjorde tv-serie av dem på 70-talet. Just nu skulle jag nämligen inte klara mig utan Pippi. När allt är kaos med Selma då sätter jag på Pippi på Apple tv:n och då är Freja nöjd och glad och jag kan försöka fokusera på att göra Selma nöjd vilket verkar vara en omöjlig uppgift. Det är tur att vi har bra dagar också för skulle varje dag vara så här skulle jag behöva skrivas in på psyket. 
Det började bra med en förmiddag på öppna förskolan med Sandra och Vera. Selma var nöjd i selet Men i bilen på väg hem spårade det. Selma började skrika och har inte slutar på fyra timmar utom när hon äter då. Helt övertrött och jag håller på att gå sönder. Har varit vaken sedan 03 och nu börjar helt enkelt tålamodet ta slut. Nu äter hon och jag ber innerligt att hon ska somna vid bröstet. Snart kommer i alla fall Tobbe hem och det är helg vilket betyder två föräldrar hemma. Två föräldrar, två barn, piece of cake!!

Kan du inte sova så här sött nu?



Pysventil

Bara för att man är tvåbarnsmamma betyder inte det att man vet allt om hur det är att ha en spädis. Selma är inte det minsta lik Freja när hon var i samma ålder. Freja var världens snällaste bebis, lugn som en filbunke, sov hela nätter utan att äta redan från början och skrek väldigt sällan. Selma äter typ 3-4 gånger varje natt och skriker hela kvällarna. Jag vet inte alls vad jag ska göra när hon skriker på det sättet. I
Idag var på vi på läkarkontroll på BVC och då sa de att hon antagligen skrek för att hon har ont i magen. De tryckte ut en massa genom att trycka upp benen mot magen och med mig hem fick jag en pysventil. Det har jag aldrig någonsin behövt använda med Freja så jag kände mig lite vilsen. Nu på kvällen började skrikandet igen så då bestämde jag att prova. Jäklar vad det pyste till när jag stoppade in den där, sen skrek hon till och sen somnade hon. Stackars lilla Selma har haft ont i magen... Dumma mamma som inte förstått! 

Den här dagen har varit tuff. Mycket skrik från båda och en mamma som inte fått sova något. Dessutom har jag varit på ett uselt humör. 
Freja har lyckats klämma sig i toadörren riktigt hårt och ramlat från en stol och fått ett blåmärke på kinden. Mom of the year. 
Imorgon ska Freja vara med sin farmor medan jag träffar mammagruppen, det blir bra att Freja får busa istället för att sitta med ett gäng bebisar!




Älskade barn

Det har varit några tuffa dagar med Selma det ska jag inte försöka förneka men sedan kommer en dag som den här när båda mina tjejer bara är så underbara. Freja har varit en solstråle hela dagen och Selma gav mig precis sitt allra första leende. Det finns inget mer underbart än att se sina barn nöja och  belåtna, lyckliga. Nu sover Freja i sin säng och Selma på mitt bröst. Jag dricker kaffe och tittar på tv. Harmonisk är vad jag känner mig idag. Lugn och  harmonisk. Låt den känslan få hänga kvar en stund, snälla!

Vi hade en mysig förmiddag på öppna förskolan i Enebyberg, härliga mammor och gulliga barn. Efter det tog vi en omväg hem och Freja busade i gräset. 





Selma posar i sömnen 



Självisk

Ibland får man vara självisk trots att man är mamma. Som nu. Jag låter Freja sova middag lite för länge bara för att få en lugn stund med mig själv. En kopp kaffe, ett Wienerbröd och lite slösurfade. Selma somnade precis så jag passar på att vara med mig själv en stund. Because im worth it!




Orkar inte mer

Just nu känns allt bara åt helvete. Det går inte att göra Selma nöjd, hon bara skriker konstant. Hon är inte hungrig, verkar inte ha ont, har torr blöja och får vara nära. Jag vet inte vad mer jag kan göra. Nu deckade hon i min famn efter 3 timmars konstant skrikande, jag vågar inte lägga ned henne, eller röra på mig för den delen. Just nu känns det inte roligt att vara mamma, inte ens lite... Bra mamma va?



Hemskt

Det är kämpigt nu för mig och Selma. Hon har börjat kaskadkräkas och vill bara äta hela tiden eftersom allt kommer upp. Hon är aldrig nöjd när hon är vaken och just nu känner jag mig helt dränerad. Apatisk. Jag känner ingenting, är helt tom och likgiltig. Det avlöser liksom varandra här hemma. Sekunden Freja somnar vaknar Selma och bara skriker och skriker. Hela kvällen har jag vandrat runt med Selma i bärselen. Vyssjat, vaggat, sjungit och buffat i blöjrumpan. Nu slocknade hon äntligen och alldeles strax ska jag försöka lägga ner henne och få lite sömn själv. Jag hoppas med allt jag har att det är bättre imorgon för då är jag ensam igen. 



En månad

Idag blir lilla Selmis en hel månad. Jag säger som så många gånger förut, Gud vad tiden springer iväg! Att hon har varit här hos oss i en hel månad redan, vår fina flicka. Det känns som vi precis kommit ut ur bubblan och vardagen har börjat. Jag och tjejerna klarar oss helt okej ensamma på dagarna men ibland är det på darriga ben jag välkomnar Tobbe hem på kvällarna. Vissa saker får jag helt enkelt inte ihop ännu men nu har mycket av frejas gnäll förklarats med öroninflammation så det kanske blir bättre. 

Selma är snäll och väldigt trött, vilket är väldigt bekvämt på dagarna eftersom hon sover väldigt gott i vagnen när vi är ute på äventyr och jag kan lägga fokus på Freja. Hon är en galet hungrig tjej som äter och äter och äter. Det är lite kämpigt med matningen för hon blir inte helt nöjd av varken bröstet eller flaskan så en kombo verkar vara melodin. Hon är ganska arg när hon är vaken men jag hoppas det kommer bli bättre och bättre. Det är häftigt att se vad som händer med Selma så fort Freja sätter sig nära henne. Hon blir helt lugn ich avslappnad och bara tittar på sin storasyster. Det är otroligt häftigt att se att de redan nu verkar ha ett band till varandra. Det ska bli så spännande att se dem växa upp tillsammans.




















I sista hand

Som mamma till två små gullungar är det många andra behov som kommer före mina egna. Jag glömmer bort mig själv. Jag glömmer att äta ordentlig mat, jag stressar på toa, skvätter lite vatten över mig för att göra iordning mig på morgonen och ja, prioriterar bort mig själv helt enkelt. Igår var jag på BVC med Selma och fick skäll av doktorn för att jag inte äter ordentligt och vilar för lite så mjölken jag producerar till Selmis inte är tillräckligt fet. Oj, jag kanske ska ta mig tiden att tänka lite på mig själv, för barnens skull!

Selma har i varje fall gått upp fint i vikt nu och växt några centimeter på längden. Så det känns skönt att slippa hetsa över matningen och låta henne sova så länge hon vill. Hon väger nu 4700g och är 55,5 cm lång. 
Igår fick jag även träffa min nya mammagrupp. Nio stycken mammor lev vi och igår presenterade vi oss och berättade om våra förlossningar. Verkade vara ett trevligt gäng men det är så svårt att säga något mer efter bara en träff. 

Det har varit en ganska tuff vecka med lite sömn men idag fick vi svaret, Frejski har åkt på öroninflammation igen den lilla stackaren så nu blir det antibiotika i fem dagar. Stackarn var helt otröstlig igår kväll och höll sig för örat. Lilla älskade tjejen. Tobbe har varit hemma igår och idag och hjälpt till med tjejerna. Vi kände båda två att det blev lite mycket utan sömn. Det är bra att vi är ett team!

Jag hoppas att vi får sova inatt hela familjen och att vi kan ha en mysig dag imorgon!

Älskade Goa tjej! 


Gofisen börjar götta på sig lite 😍






Terapi

Gud vad tiden springer iväg. Idag är det söndag igen och jag har inte bloggat på en vecka. Det är svårt att hitta tiden just nu. Är det inte något med den ena tjejen så är det något med den andra så ni får ha överseende om det blir lite sporadiskt bloggande just nu. Hoppas ni följer med ändå. 

Vi har haft en härlig långhelg trots ganska dåligt väder. I torsdags hade vi alla våra favoriter här på grillmiddag, i fredags tog vi med barnens moster och åkte till aquaria och kollade in fiskar, i lördags var vi i Täby centrum och handlade lite nödvändigheter och idag har vi haft vagnterapi de luxe med Frejski. Hon hatar vagnen, har gjort det länge men vårt mål är att hon åtminstone ska kunna sova middag i vagnen så vi i sommar ska slippa åka hem när hon ska sova, det går liksom inte. Så idag gav vi oss ut på vagnterapi. Vi tog en låååång promenad med diverse stopp och det slutade med att vi allt som allt var ute i fem timmar! Freja sov i vagnen! Men tyvärr bara 40 minuter och alldeles för tidigt så hon var totalt dödstrött på eftermiddagen när vi fick oväntat besök av barnens båda fastrar med familjer. 
Behöver jag säga att hon somnade gott nu på kvällen?

Nu sitter jag i soffan med Selma och njuter av vår lilla stund. Jag hoppas på en bra natt för jag är totalt slut. Imorgon är vi ensamma igen och det blir nog öppna förskolan på förmiddagen för frejskis skull. 

På torsdag så jag få träffa nya mammagruppen och det ska bli spännande, hoppas på lika trevliga mammakompisar som förra gången! Det skulle vara roligt att ha någon att hänga lite med på dagarna. 







RSS 2.0